NEJ TILL KOLHYDRATER

Inte så långt innan jag och Jonna drog igång den här bloggen skrev jag mitt sista inlägg på min egna blogg. En blogg där jag skrev om små och stora saker, om livets stora gåtor och om vardagens bekymmer och glädjeämnen. Tradition var att varje år skriva en årsresumé - för att knyta ihop säcken för det som varit och börja om på nytt. Det var skönt med ett markerat avslut och nu i efterhand är det otroligt givande att kunna gå tillbaka och läsa de här sammanställnigarna över åren. Det blir ingen årsresumé av det slaget här, den skulle inte göra sig alls lika bra här, faktiskt... 

 

Men visst måste vi ha någon slags sammanfattning här på nejtillkolhydrater.se ändå, för vad vore väl en blogg utan året som gått?

 

Det var i mars som jag och Jonna kom på en så tokig idé som att börja blogga med inriktning mot lågkolhydratskost. Det var på ett dansgolv, en snurrig lördag, som både idén och namnet på bloggen kom till. Vi drog igång veckans utmaning & jag tränade några pass med PT-Julia. I april åkte Jonna till London, jag fyllde år och jag skickade in ett svar på en debattartikel till Borås Tidning, som publicerades. Vi gick Linnémarchens 21 kilometer och sen kickade vi igång maj med en bakdag. Jag åkte till Spanien och köpte lägenhet tillsammans med pappa och syster och i juni lämnade Jonna in sin uppsats som hon slitit med och jag testade valnötsbrödet för första gången, som nu blivit något av en klassiker. Jag var hemma hos Jonna och körde ett träninspass i det fria, Maja och Wilma testade LCHF, Jonna fyllde år, vi firade midsommar med fina vänner och vi lagade god mat (som det här & det här).

 

 

När juli kom drog vi igång vår 300 mil långa vandring till Torrevieja, Jonna skrev ett bra inlägg om smarta mål, jag tog flyget ner till lyan i Spanien för tre veckors semester, jag sa NEJtillpaoloroberto och sedan kom Jonna och Angelica ner till värmen och vi spenderade underbara dagar med otroligt god mat, sol, bad och gött häng med poolfika. I augusti kom vi tillbaka till verkligheten och Jonna tipsade om världens godaste guacamole och jag stack till New York, där det faktiskt gick rätt bra att hålla på kosten trots allt. Frida joinade mig i storstaden och vi hade de bästa dagarna tillsammans.

 

 

I september åkte jag till Helsingfors och lite senare spydde jag ut min galla över LCHF-världen. Jonna sprang ett välgörenhetslopp i Örebro och avslutade sedan månaden med ett recept på fisksoppa. Oktober började med Hurtbullensdag, jag debatterade lite igen, jag och Angie åt en otroligt god plankstek, jag och Jonna hoppade på trenden och testade Paleo, vi var på föreläsning med Kostdoktorn och den 30:e oktober kom vi äntligen i mål i Torrevieja efter 300 långa mil. November rullade på med träning hemma och Paleo-maträtter, men efter två veckor med stenålderskost gick Jonna tillbaka till LCHF och förklarade utmärkt varför här. och efter fyra veckor var jag rätt trött på det också. Första advent bjöd jag hem familjen på brunch, sen klippte av mig håret, förälskade mig i lax, Jonna debatterade, jag handlade müsli av Katrin i LCHF-shopen när jag och Frida var på weekend i Stockholm och både jag och Jonna bakade julgodis och firade en fin jul med våra familjer. 

 

 

Och nu sitter jag här i soffan, sista dagen på året, och skriver på någon slags årsresumé för år 2012.  Även om bloggen inte startades förrän i mars så så var det ju faktiskt den 25:e januari i år som min LCHF-resa började. Jag skulle säga att jag har varit både piggare och friskare än tidigare år, så jag tänker fortsätta att säga nej till kolhydrater så länge jag mår bra av det. Inför 2013 tänker jag egentligen inte lova mig själv någonting. Jag tänker bara sätta upp mål och förhoppningar, så som att verkligen träna hårt, äta bra mat och göra mer saker som jag mår bra av. Ha mer tid för sånt som gör mig glad. Inte stressa lika mycket. Resa. 

 

I en åreresumé för ett par år sedan skrev jag en något som stämmer väldigt bra: "Man kan se tillbaka på året som gått och fundera, ångra och analysera. Men det enda man kan göra något åt, och påverka, är de åren du har framför dig".

/ Sofia